Jag ser ljusen som tänts i parken vid Kungsholmens hamn.
Jag ser pojkar som gråter och flickor som tar dem i hand.
Jag ser mannen på ballkongen ta en tyst minut för sig själv.
Det kan aldrig göras ogjort det där som gjordes ikväll.
En varm applåd för Melissa Horn.
Hon har lyckats igen.
Long time, no blogging.
Eller snarare
No time, no inspiration.
Jag återkommer.
Kärlek.
Astrid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar